Massage

Vad är massageterapeutisk behandling?


En massageterapeut behärskar ett flertal olika massagemetoder och tekniker vars gemensamma syfte är att lösa upp och motverka muskelspänningar. En massageterapeutisk behandling kan därför variera kraftigt från patient till patient beroende på vilka behandlingsmetoder terapeuten bedömer ger bäst resultat.

Behandlingen kan antingen vara riktad mot att förebygga besvär eller att behandla direkta besvär som t.ex onda axlar, trötta ryggar, huvudvärk samt mycket, mycket mer…

Exempel på några massage-metoder som kan användas under en behandling:

Massage:
Den svenska Klassiska Massagen är världsberömd. Genom knådningar, glidningar och tryck löser massagen upp spänningar i hela kroppen och ger en behaglig och skön avslappning. Regelbunden massage håller tröttheten och smärtorna i axlar, rygg och nacke m m borta. Du känner dig lugnare, mjukare och rörligare.

Triggerpunkter:                                                       Är en av de vanligaste orsakerna till smärta i muskler och leder. Genom tryck, massage, isning och muskeltöjning fås dessa punkter att upphöra med sin smärt-projicering.

Revolving:
En djupgående behandlingsform baserad på en analys av kroppshållningen. Metoden syftar till att korrigera muskulär obalans, vilket bl a bidrar till att frigöra andningen. De strukturer som berörs är bindvävsfacior samt djupa muskelgrupper. Handgreppen är följsamt mjuka men bestämda.

Detta är bara några exempel på massage-metoder. Dessutom kan olika former av muskeltöjningar komma att användas.

Huden är kroppens största organ. Den är också vår första kommunikation med omvärlden. Redan i sjätte fosterveckan är huden utvecklad, långt före övriga sinnesorgan. Det är genom hudens känslighet som vi i livets inledningsskede lär oss hur allt fungerar, vilken form och kvalitet tingen runt om oss har.

Att beröring av huden har stor betydelse för barns utveckling av sinne och kropp är också välkänt. Men vad händer sen? Är beröring av huden mindre viktig under resten av livet? Självklart inte. Huden fortsätter att ge oanade möjligheter till närhet, kommunikation och utveckling. Allt fler forskare kan glädjande nog bekräfta detta påstående genom de hundratals vetenskapliga studier som gjorts på beröringens effekter de senaste åren.

I vår hud finns miljontals känselkroppar som har till uppgift att ständigt känna av vår direkta omgivning vad gäller värme, kyla, tryck smärta och beröring. På varje känselkropp finns en nervtråd som leder en signal till ryggmärgen och vidare till vår hjärna. Beroende på typen av stimulans (beröring, värme etc..), och den tidslängd känselkroppen utsätts för stimulansen, startar en rad biokemiska processer i vår hjärna som kommer att påverka hela kroppen via blod- och nervsystemet.